tisdag 6 januari 2015

hälsningar från hönsgården

till vår cirkus hör ju också en hel djurpark, bestående av;
Två hundar: Sunna, en lapphund som är försiktig och snäll. Freja, en finsk stövare som är stor som en kalv men väldigt snäll o. älskar mat.
Fem och en halv katter; Gammelmor Sessan, som är mor till alla andra av våra kissor. Hon är klok och snäll, så smart så att hon nästan är läskig. Liten, en besynnerlig liten sak som har tappat topparna av öronen och därav fick smeknamnet Nalleöra, hon är rysligt snäll men rädd för precis allt. Henne kan man hitta på de mest besynnerliga ställen. Till hennes särdrag hör också att hon inte kan jama. Miu, en nästan helsvart dam, men som har en liten vit fläck på bröstet. Är ibland osams med de andra men får hon bara var ifred på sin favoritplats i fåtöljen så är allt frid o. fröjd. BobCat, tidigare frass, numera konsult. Kärleksfull så det rinner över, tillgiven och älskar mat. Kajsa, kattungen som kom till oss i fjol, en underbar figur som verkar ha stannat i växten men mår som en prins (prinsessa). Den halva katten vi har är Micki, han är "byafrassen"; han rymde hemifrån och hittades ett år senare hos Clownens bästa kompis! Tyvärr hade han blivit ganska förvildad och trivdes inte mer hos oss. En familj i byn adopterade honom men ibland får vi ännu besök av honom; stor o. trind har han blivit, fin blank svart päls.

Liten tyckte absolut att hon kunde plantera sin lilla rumpa på vår tomtesamling.

Miu.

BobCat sjunger en serenad till en björk.

Lilla Kajsa ska vara med överallt. 

Två kaniner har vi också; Lejonman kaninerna Essi och Simon. Essi är en äldre dam, svart och brun och inte riktigt tam. Simon är hennes son och började sitt liv som Siri, men sen hockus pockus så började det dyka opp kaninungar hos Essi så "Siri" fick flytta till en egen bur och börja heta Simon istället. Simon är snäll o. lugn, en lurvig, grå filur.
För tillfället tre blandrashöns. Damerna Herbert, Maj-Lis och Snus-Prillan. De är bruna blandrashöns som tydligen har hört ryktet om att de ska nu få en tupp för plötsligt, efter ca. tre månaders paus har de börjat värpa igen. Trots kölden, men de har det ju varmt och mysigt i sin lilla stuga. Kanske de började märka att dagarna blivit lite längre. Vi hoppas att de godkänner den fina svartvita tuppen som är på väg och att de eventuellt skulle få några kycklingar till våren. Det vore så roligt!

The ladies


2 kommentarer:

  1. Härliga katter :) Man blir så glad av djur. Johanna

    SvaraRadera
  2. tack, di e nog underbara. :) Ja visst blir man glad av djur! För oss är ett liv utan djur otänkbart. Hoppas vi får kycklingar senare, det har vi aldrig haft.

    SvaraRadera