allting är så awesome

För den som har sett Legofilmen är det nog lika svårt som för alla andra drabbade att få bort sången Everything is awesome ur skallen. I morse, då Superkillen skulle till skolan, så var han jätteglad. O. då en Superkille är jätteglad så är han JÄTTEGLAD. Då är man så glad att man studsar, vevar med armarna, går omkring och sjunger Everything is awesome, om och om igen. För att sen helt plötsligt se på klockan och upptäcka: "Oj jag blir sen till skolan", snabbt och effektivt klä på sej, se till att man har allting med sej som man ska ha och sen nästan helt självständigt ta sej till skolan. Såna morgnar förgyller ens dag, nåt att se tillbaka på de dagar som inte är så awesome.

Snart ska Superkillens skola delta i en riktigt stor vårkonsert. Detta innebär att uppträda i kör och allt som liknar det är väldigt svårt för en med Superkrafter. Alla står så nära, puttar i varandra, någon har använt shampoo som luktar starkt, det prasslar, nån hostar nära inpå, och sången... Den kommer från alla håll och man kan inte komma undan även om man får stå i ett hörn, har Superkillen berättat. Någon sjunger tyst, någon högt, någon pipigt och man måste stå stilla. Men hur stilla, blickstilla, man själv än försöker stå så flyttar ändå Evert som står brevid på fötterna. Sandra tappar ett hårspänne. Vincent kliar sig i huvudet. Allt det stör då man tar i från tårna för att inte stå och studsa. Inte veva med armarna. Inte springa bort även om man vill. Man vill gärna göra som alla andra, vara som alla andra. Så man deltar om det bara går. Men man kämpar o. funderar o. förbereder i veckor. Även om man kan bli befriad från sin tjänst som körsångare vill man delta. Man vill vara en del i gruppen, i sitt lag. Bara det att Superkillen verkligen vill och gör sitt bästa för att vara en medlem i laget gör mig till en väldigt stolt Cirkusdirektör!

aktivering

Nu har vi då sportlov. De större barnen är "på vift", Superpappan arbetar i skogen och jag och Superkillen är hemma. Han sitter nu vid datorn och spelar sitt nya spel, Goat simulator. Ett spel som går ut på... ja jag vet inte. Man låtsas man har en get. Eller äger en get. Getter i största allmänhet. Borde få aktiverat honom på något sätt, han sa att vi skulle jobba och pyssla mycket idag, få se om jag får igång honom. Han har svårt att avbryta en aktivitet som han har påbörjat, går in hundraprocentigt i det han gör.
I fredags hade hans skola musikcafe', och de elever som ville uppträda fick göra det. Och vad gör vår lilla elev? Jo han anmäler sig, han ska spela trummor. Grejen är att han inte kan spela trummor. Det är en smula knepigt att uppträda med ett instrument man inte bemästrar. Men, såhär gick det: Då dagen för showen kom ville han backa ur. "Det är så många i publiken och jag kan ju inte spela trummor". Han hade tränat lite på en liten snutt, sa till honom att han får avgöra själv hur han gör. Väl i skolan hade skolkamraterna uppmuntrat honom att spela, och det hade vår kille minsann gjort! Han hade klivit upp på scenen, rektorn hade presenterat honom och berättat för publiken att detta är sjunde gången han spelar trummor. Han hade spelat felfritt! Och fått en massa applåder. Och antagligen en självkänsla som växte till det dubbla!

Hiihtoloma on alkanut. Kotona vain Superpoika ja Sirkustirehtööri. Mitenkähän saisi nuoren miehen pois tietokoneen äärestä, kuulemma tänään askarteltaisiin ja tehtäisiin kaikenlaista. Mutta häntä on niin vaikea saada lopettamaan aloitettua tehtävää... Uppoutuu sataprosenttisesti siihen mitä tekee.
Eilen oli hänen koulullaan musiikkikahvila. Kaikki oppilaat jotka halusivat olivat saaneet esiintyä. Ja meidän nuori mieshän oli ilmoittautunut rumpaliksi! Ongelmana vain se että hän ei osaa rumpuja soittaa... Kun esiintymispäivä tuli, huomasi Superpoika että tuleekohan tästä mitään. Mutta tulihan siitä! Koulukaverit olivat kannustaneet, ja rehtori esitellyt hänet ja kertonut yleisölle että hän soittaa nyt rumpuja seitsemmännen kerran. Ja poika oli soittanut ilman virheitä! Itsetunto taisi kasvaa tuplaksi.

Nyt haen ompelukoneet esiin, ihana http://www.paapiidesign.com/ on lahjoittanut Superpojalle kangaspaloja, Iso Kiitos!

Nu tar jag fram symaskinerna, fina http://www.paapiidesign.com/ har sponsrat tygbitar till Superkillen, Stort Tack!

Önskar er en solig söndag! Aurinkoista sunnuntaita kaikille! 

tidsbrist

verkar inte ha så mycket tid att blogga nuförtiden... Har nån gång fått frågan: "Vad gör du på fritiden?"
Va då fritiden... :D

Håller på och målar och tapetserar gamla möbler som behövde repareras och piggas upp. Bland annat dessa:

De är nu nästan färdiga, men en hel del jobb återstår. De har fått en varm gul färg, och skåpet ska få tapet på dörrarna. De är snart våra nya hallmöbler. Har även målat en stol i samma gula färg. Arbetsledaren: 

Superkillen har mått bättre nu, han kom hem med en tia i matteprov igen! Vi behöver inte fundera var hans begåvning finns. Och han har helt underbara lärare som ser pojken bakom en del funktionshinder, de försöker uppmuntra och berömma honom, men sånt rinner av honom som vatten på en gås. Men, han är oftast en glad pojke och har som sagt minsann sina begåvningar. Snart ska vi på EEG, nervöst vad det ska visa. Det är alltså en sorts hjärnskanning, visar inte alls allt, men åtm. hans "elfel" som han kallar epilepsin. :) Finns tyvärr tecken på att den har blivit värre, därav den nya EEGn. Men vi vet säkert sen när den är gjord.

Cirkusdirektörens måndag

Ett tag sen sist. Har varit väldigt mycket av allt häremellan, men ska försöka få ner några rader denna fagra måndagmorgon.

Är arrangör för ett evenemang på Facebook nu i några dagar, den finns här. https://www.facebook.com/groups/392831277438555/  Det finns en hel del att göra, även om det "bara" är ett evenemang som finns på Facebook. Reglerna måste rabblas upp, o. kollas lite att deltagarna följer dem (vilket de nästan 2000 medlemmarna i gruppen nästan alltid gör, hatten av för det!), evenemanget ska marknadsföras o.s.v. Det är en auktion för barnkläder och saker, allting som hör till en barnfamilj. Har själv lite kläder jag ska försöka sälja bort. Antagligen inget av de egna barnens, utan mer de kläder jag planerat att sy nåt av men det har aldrig blivit av...

Primadonnan har haft spännande dagar, det har varit både penkkis och de gamlas dans. På dansen var hon så fin; svart långklännning, svarta spetshandskar, ett silverdiadem i det svarta håret. Stolt! Nu är hennes klass äldst i gymnasiet. Hon satsar på biologi och kommer nog inte att vika en tum från det. Både hon och de yngre syskonen får snart sportlov, välförtjänt!

Själv har jag ett lite större renoveringsprojekt på gång, hämtade målfärg för det i lördags, få se om jag hinner börja med det idag och fixa hit lite bilder. ;) Igen handlar det om återvinning/återbruk, att göra om nåt begagnat till nåt nytt. Men som sagt, denna gång är det målfärg och pensel, eventuellt såg och sandpapper, som är verktygen, inte symaskin och sax.

Nu hoppas jag att speciellt vår Superkille får en fin dag, hans hälsa har inte varit den bästa det sista halvåret, nu hoppas vi att det vänder.

Trött dag

Är väldigt trött idag. Primadonnan och Clownen är sjuka, kanske Cirkusdirektören har en släng av samma bobba. Men tröttheten beror nog säkert också på meddelandet jag fick från skolan, Superkillen hade inte mått så bra där igår på en lektion, p.g.a. sina neurologiska problem. Önskar man kunde införa ett äkta trollerinummer till denna cirkus och hockus pockus sku alla vara friska. Är nöjd och tacksam över det mesta vi har, men ibland blir man lite matt då man just tänkt att nu blir det en lugnare period med sjukdomar och motgångar, o. så blir det inte heller så. Men nu lite kaffe för att skingra tankarna lite. 

Och så fick vi glädjas åt denna spektakulära soluppgång i morse! Synd att det inte gick att få en bättre bild, men enligt mej så är denna tillräckligt bra. :) På de andra fotona ser man inte de fantastiska färgerna lika bra.

Hoppas så innerligt att Superkillen ska få må bra under denna skoldag, det är en lång dag och han har dessutom en tandläkartid att passa. Han går gärna till tandläkaren, det tycker han är intressant! :) Så inga problem med just det, men det är trots allt en extra programpunkt under skoldagen som rubbar cirklarna. Men kanske det ändå går bra. Återstår att se. Tröstande nog så har han helt fantastiska vuxna runt omkring sej under skoldagen. Han stortrivs i skolan, idag skulle de dessutom skrinna, vilket han verkligen tycker om.

"Ära vare gud i höjden, denna har jag gjort i slöjden"

nu får jag känna mej blåst! Jag blev helt grundlurad av en lågstadie elev. Han kom hem tidigt idag efter en kort skoldag. Kommer in i köket där jag dricker kaffe o. säger: "Mamma vill du se vad jag gjorde i slöjden?" Jag svalde allt med hull och hår. "Jovisst, jag vill jättegärna se vad du gjort." Gossen försvinner till hallen o. skolväskan och återvänder och ser ut att ha nåt i händerna bakom ryggen. Kommer fram till mej, frågar: "Gissa vad jag har gjort!?" "Nej jag kan inte gissa, visa!" O. så tar han händerna från bakom ryggen o. visar vad han gjort; ett sår på handen! O. så skrattar han och är överlycklig att han fått lurat Mamma... 
Fick inte veta om han fått nåt annat gjort på slöjden än lemlästat sej själv, men kanske jag får veta det i nåt skede...

den värdefulla fritiden

just nu har jag inte så mycket fritid, även om den skulle behövas. Skulle gärna sy mellan varven, men det kräver koncentration och det är en lyx jag inte har råd med just nu. Så om jag har fritid en stund så ser jag kanske på en film, det kräver inte så mycket och man kan pausa vid behov.
Superkillens skolgång har krävt en hel del extra insatser på sista tiden, men nu är det en sån period. Går inte in på några detaljer men lite tufft har det varit. Vi är mycket tillsammans, Superkillen och jag, och vi trivs. Men visst nöter man på varann då man tillbringar dygnets flesta timmar i närheten av varann. Då behöver man fritiden och lite plats att andas.

Då jag har tid, och möjlighet att koncentrera mej, brukar jag antingen sy eller pyssla nåt av t.ex. papper. I vinter har jag bl.a. sytt handskar av trikå till mej själv, de blev riktigt bra. Och ganska roliga. ;) Modellen har jag ritat själv. Med i kollaget nedan finns också annat som jag sytt tidigare.

Kun aikaa, ja keskittymiskykyä löytyy, ompelen tai askartelen jotain esim. paperista. Tänä talvena olen mm. ommellut hanskat/kinttaat itselleni, onnistuivat hyvin. Aika hauskan näköisetkin niistä tuli. ;) Mallin olen piirtänyt itse. Kuvissa myös muuta mitä olen ommellut aikaisemmin.

Glittret på handskarna är smält snö...

Hanskoissa oleva kimalle on sulanutta lunta...

turas om att sjukas

jaha, o. då var det min tur att bli sjuk. O. just idag som jag hade tänkt ta lite ledigt o. kanske sy lite. Hela resten av familjen är så pass bra i skick att de är där dom ska vara på vardagarna. Så nu skulle jag ha haft lite tid. Nå, ska försöka ta det lugnt istället idag.

Hade tänkt sy, eller åtminstone, rita nån liten klänning eller nåt idag. Har så mycket fina tyger på lager. Gillar att sy bland annat denna modell:

Den har jag ritat själv. De egna döttrarna har inte haft klänningar av den här modellen eftersom de var för stora då jag ritade den, men ett syskonbarn har fått ett dylikt, en del har jag sytt och sålt bort... Det är en trevlig modell. Tillräckligt vid så att barnet kan röra sej men det ryms också kläder under, t.ex. en tröja med lång ärm, strumpisar eller leggings. De flesta klänningar har jag sytt av bomullstyg, som denna ovan, men också i trikå och strechfrotte'.

Piti ommella tänään, mutta olikin oma vuoro sairastua. Olin ajatellut ommella, tai piirtää kaavat mekkoon, vähän samanlaisen kuin yllä oleva. Olen ommellut useita vastaavia, ja ovat kyllä nättejä ja käteviäkin käytössä. Kaavat olen piirtänyt itse, niinkuin lähes kaikkeen mitä ompelen. Mekon alle mahtuu pitkähihainen paita ja sukkahousut tai leggingsit tarpeen vaatiessa. Kesällä sopii hellemekoksi. Näitä ompelen yleensä puuvillakankaasta, joskus myös trikoosta tai joustofroteesta.

Några haklappar/dregglisar jag sytt tidigare. Den vänstra i strechfrotte', den högra i stadigare velour
Pari ruoka/kuolalappua aikaisemmista ompeluista. Vasemmanpuoleinen joustofroteeta, oikeanpuoleinen paksumpaa velouria.

shorts i tunn trikå med stor ficka för viktiga skatter. Uggletyget är återvunnet, det var en del av en body i sitt tidigare liv.
shortsit ohuesta trikoosta, sivulla iso tasku tärkeitä aarteita varten. Pöllökangas kierrätettyä, oli osa bodya aikaisemmassa elämässään.

återstår att se.

funderar över hur månne veckan som ska börja ska bli. Den gångna veckan var ett berg- och dalbana med Superkillens skolgång och vi önskar så innerligt att hans skoldagar sku, om ens tillfälligt, gå lite bättre en tid. Han har fått en ny reträttplats i skolan, ett ställe dit bara han får gå. Där kan han stänga om sej. Dit får han gå då hans sinnen börjar "koka över"; när det är för stökigt i klassen, skolkompisarna busar för mycket eller det annars blir för jobbigt på rasten eller lektionen.
Var till skolan i torsdags, fick träffa läraren och rektorn, även assistenten och slöjdläraren fick jag byta några ord med. Vilken enastående personal den skolan har! De har alltid en lösning de provar på, de ser det väsentliga. De ser den enskilda eleven; vad behöver just denna flicka eller pojke. Så fort nån situation uppstår drar de snabbt fram en bra lösning, som dessutom funkar, o. om den inte funkar så har de en annan lösning. Vår Superkille med bl.a. Aspergers är så trygg i den skolan! Med de andra barnen går det inte alltid så bra, och det där att använda penna i skoluppgifterna funkar inte heller riktigt. Men han kämpar och är dessutom väldigt villig att gå till skolan och han lär sej det han ska. I förra skolan hade han vitsord som 5 och 6, i denna skola har de stigit till åttor och nior! Vår tacksamhet till personalen där vet inga gränser. Och i vilken annan skola skulle detta hända: Då jag rett upp det mesta i skolan senast jag var där såg rektorn mej rakt i ögonen, log vänligt, gav mej en varm kram och sa: "Detta bli nog ännu riktigt bra!"
Jag är mållös.

en kär ägodel

Idag är det -2 ute o. Superkillen var stressad o. sen. Kutade iväg till skolbussen utan handskar och utebyxor. :( Men pannlampan, som han nästintill älskar, hade han på sej. Igen. Ha har haft den till skolan ett par dar nu, o. inte tar han den av sej här hemma heller. Frågade av honom om han verkligen sitter med pannlampan på huvudet på lektionerna o. det sa han att han gjorde. :)
Bara han nu inte blir retad för den där lampan, visst kan det se lite besynnerligt ut med en stor kille som traskar runt med en sån mackapär på huvudet dag ut dag in. Tror han har den för att han tycker känslan av tryck är behaglig, o. så e det ju en teknisk pryl man kan använda dagligen. Det som jag strängt förbjudit är att ha lampan tänd i bussen, för det stör chauffören. Tror han förstår det, det var en så tydlig regel.

enkla knep

Som jag skrev igår är vi intresserade av innovationer o. lösningar. Men de behöver inte vara några invecklade saker.
Nicklas Mårtensson från Autism- och Aspergerförbundet har många bra tips:
"Han tipsar om att det ofta går att skapa en betydligt mer inkluderande lärmiljö med enkla anpassningar. Som  exempelvis att ha en förutsägbart dagsschema, undvika både lysrör och en stökig skolmiljö och ha en reservplan och en reträttplats tillgänglig." Hela artikeln finns här:
http://www.lerumstidning.se/2014/11/tufft-i-skolan-for-elever-med-ast/

Möjlighet till reträtt och en exakt plats dit man kan söka sig är mycket viktigt! Vår lilla aspergare har ett ställe inomhus och ett utomhus i skolan, dit han ska gå då det blir för mycket ljud, ljus, stök och ståhej. Även vår vuxna aspie har ett dylikt system. Och även om de inte söker sig bort i tid alla gånger så är det bra med reträttplats, tanken att den finns lugnar ner oss alla.
För att citera tjuren Ferdinand: "Jag trivs bättre här, där jag kan ha det lugnt o. skönt o. lukta på blommorna."

Magiska skolan

En ny vecka. Hoppas innerligt att denna blir lugnare än den förra. Veckan var ytterst händelserik, för alla men speciellt för Superkillen som sku behöva så mycket lugn o. ro. Det var många positiva saker också men då man tar in alla intryck runtomkring sig så blir det väldigt fort så väldigt mycket. En dag var det bråk i skolan, slagsmål rent av, men det gick att reda ut o. allt borde vara bra med det nu. Skolan är fantastisk, de har kunskapen och viljan att ta tag i saker. Dock utan att förstora nåt, eller vifta bort.
Superkillen blev befriad från handarbetslektionerna nu. De är så stökiga lektioner så för en unge som tar in alla sinnesintryck till 100% blir det överväldigande. Klassläraren tog initiativet, rektorn godkände omgående och Cirkusdirektören stod som ett ovanligt förbluffat frågetecken. Tänk att saker kan ordna sej, som genom ett trollslag. I förra skolan skulle man aldrig gjort sådär, men så funkade inget heller. I den här skolan ser man det väsentliga. Man ser individen, med de individuella behoven. Denna skola är en väloljad maskin, det rullar på. Helt fantastiskt.

Framsteg

Var på möte vid Superkillens skola idag, med rektorn, klassläraren och specialläraren. Fick så goda nyheter! Trots sin lindriga hjärnskada, epilepsi o. Aspergers gör han enorma framsteg. Om de skulle dela ut betyg nu skulle han få ungefär 8 i de flesta ämnen ( i förra skolan var allt avsevärt lägre), han skulle få minst 8 i uppförande också, vilket verkligen inte är illa då man vet att han har svårt att förstå sig på sociala regler o. dyl. Han e en begåvad kille o. har nu vuxna som vet hur man får fram begåvningen. De stöttar o. uppmuntrar, men låter honom också få lugn o. ro då det behövs. Fantastisk skola det där, o. en enastående gosse! Är så stolt.

Måndagig

Hokus pokus så var det måndag. Barnen hann med nöd o. näppe till skolbussen, Superkillen traskade runt utan strumpor och ytterkläder ännu en minut innan de skulle ut genom dörren... Men i vanlig ordning var han färdig på nolltid sen.
Imorgon ska jag och Superpappan på möte till skolan, vi ska godkänna sonens individuella undervisningsplan. Ska bli ett intressant möte, med klassläraren, rektorn och specialläraren. Samtidigt får vi höra om framsteg o. vad som gossen kunde behöva hjälp med. Framstegen är många och stora, det har vi redan fått höra, o. de problemen som finns kan fixas, t.ex. kan han så småningom få göra proven muntligt. Neuropsykologen som gjorde grundliga tester ifjol kom fram till att sonen har uppenbara problem med att överföra kunskap via penna till ett papper. Kan ha med hjärnskadan att göra, men det kan ingen säga säkert. Kan också bero på de andra diagnoserna han har. Men det fina är att skolan har alla möjliga förslag på lösningar, de ser inte Superkillen som ett problem utan som en glad o. positiv pojke som ibland behöver lite mer hjälp. De ser också hans stora begåvning, även om han har svårt att uttrycka det. Fantastiskt!

Superkrafter

Åtminstone vår lilla del av den Österbottniska kusten badar i solsken idag. Den yngsta medlemmen i cirkusfamiljen har en kort skoldag men ska spendera eftermiddagen med kompisar. Detta är svårt hos oss. Vi brukar säga att han har superkrafter, för han lider av sinnesöverkänslighet. Han hör alltså "mer" än andra, all mat smakar starkt eller rent av brännande, han ser alla färger starkare, alla detaljer tydligare, det gör ont att kamma håret... Hans superkrafter gör hans dagar mycket intensiva, så även en kort skoldag innehåller mer sinnesintryck än en helt dygn för andra. Vem skulle inte då bli trött? Men han behöver ju få göra saker som andra gör, även om det är svårt. Vi är så innerligt glada över att han är så social och har vänner.
Fick höra en tankeväckande kommentar nåt år sen, i väntrummet vid hälsovårdscentralen. En äldre dam betraktade Superkillen som for runt och undersökte allting, läste alla skyltar, räknade dörrar. Hon frågade mig; "Är det du eller pojken som ska in till läkaren?" Då jag svarade att det nog är gossen som är patienten vände hon sig mot sin man och sa: "Kan du tänka dej att det sku va nåt fel på honom???" Och nej, man kan inte se på Superkillen att det sku va nåt fel. Men alla handikapp syns inte på utsidan. Hans pappas Aspergers syns ju inte heller utanpå. Men ingen ser heller automatiskt all begåvning de har; deras exceptionella intelligens, uppfinningsrikedom, förmågan att se ovanliga men fungerande lösningar.