Så höstigt det plötsligt blev! Från bara fötter, kjol eller shorts till promenadskor o. långbyxor på ett par dagar. Men inte mej emot. Hösten är välkommen här. Alla vackra färger, naturen som går till vila. Frisk luft, klarblå sky.
Sommar går så ofta ut på prestation. Man måste resa, sola, träffa släkten, träffa barndomsvänner, gamla skolkamrater, fan-och-hans-mormor. Man måste vara vid villan, släktgården, kolonistugan, mysa på det dragiga, mustigt "doftande" utedasset. Ute med båten, motorcykeln, veteranbilen, mommopeden som egentligen bara står o. skräpar men som man ju måste trampa runt på några gånger, för det är ju trots allt sommar!
Och alla sommarevenemang då! Dom måste man ju absolut, utan undantag, besöka. Varenda stad, by, gårdsgrupp och skogsväg har ju sin egen vecka/dagar/dag. Då ska alla människor som på något flummigt sätt ha anknytning till stället samlas, trängas o. trivas, för annars..! Då ska man kröna en person som platsens bästa invånare, ibland med rätta, ibland inte. Om man inte kommer på nån som skulle passa som årets Modellmedborgare, läggar man sina vänners/grannars namn i en hatt o. drar en vinnare. Vinnaren får en diplom och måttligt med ära o. berömmelse.
På sommaren ska man också klaga mycket. Över vädret. Över priserna och köerna vid nöjesparkerna. Över myggen. Men framför allt vädret. Det måste man klaga på. Om det inte är minst plus tjugofem o. vindstilla från första maj till sista september är det en katastrof. För då är det inte sommar. Livet är förstört och man blickar dyster ut genom fönstret vid stugan/villan/utedasset.
Oberoende av väder så måste man resa, för annars är det inte sommar. Man måste klämma in eventuell familj/svärmor/grannens kusins barnbarn i en överhettad bil och åka till ett nöjesfält (ni vet dom där dyra med köer), djurpark eller friluftsmuseum över alltings eländighet. Det spelar inte så stor roll om alla verkligen trivs eller inte, för man är ju på sommarresa. Ett absolut måste, för annars är det inte sommar.
Jag är glad över att det är höst nu. Men snart är det dags för årets andra och sista stora prestation: Julen. Men vi drar efter andan nu en stund. Så att vi säkert orkar prestera julen sen. Det kräver krafter.
Visar inlägg med etikett Cirkus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Cirkus. Visa alla inlägg
torsdag 3 september 2015
torsdag 27 augusti 2015
honhanhen
I våras fick vi våra första kycklingar någonsin. Så roligt att följa med då de lilla liven växte o. lärde sej att vara höns. Eller tuppar, som det sen visade sej att majoriteten var. Nu har vi bara en ungfågel kvar som vi inte vet om är hon, han eller hen. Därför har vi nu fått börja leta efter äggömmor i skogen, och igår kväll hittades detta bo vid ett urgammalt dike:
Fint eller hur. Plockade med mej äggfyndet, antagligen vuxna hönan Maj-Lis som varit framme, av äggens storlek o. färg att döma. Alla våra höns lägger olika ägg.
Våra höns, hela flocken, får gå fritt ifall de vill. Här spatserar nästa alla ungfåglarna på gräsmattan. Men för det mesta håller de till i en liten skogsdunge nära hönshuset. Där är det också mer skyddade för rovfåglar, vilka vi har gott om. "Spärringa" som den äldre generationen kallar rovfåglar häromkring. Hittills har vi fått behålla alla våra höns, men risken att nån stryker med såhär på höstkanten är relativt stor.
En av orsakerna till varför vi inte kan ha några planteringar på bakgården. Denna unga tupp, o. hela flocken med honom gräftar opp allting. Men det är ingen fara, hos oss finns det plats att gräfta!
O. så en bild från ett avlägset hörn av vår gård, här får allt växa fritt utom gräsmattan. Nästa vår blir det att skaffa får som landskapsvårdare.
O. så en bild från ett avlägset hörn av vår gård, här får allt växa fritt utom gräsmattan. Nästa vår blir det att skaffa får som landskapsvårdare.
söndag 23 augusti 2015
Sommarresume'
Har inte bloggat nästan alls i sommar. Har varit upptagen med: Sommar.
Har inte orkat klaga: "Det blir ju aldrig sommar i år!" Visst blev det sommar. Sommaren kommer varje år. Även regn och rusk är sommar. Att det nu på sensommaren blev varmare är ju kul, speciellt för dem som gillar varmt väder. Hos oss spelar vädret inte så stor roll.
Av hälsoskäl blev det ingen resa för oss i sommar, vi måste ta det en annan gång. O. man kan resa på hösten. Och på vintern också! Vi satsade mycket på utomhusliv denna sommar, o. det fortsätter vi. Här kommer bildbevis på att det minsann har varit Sommar.
Även kattgluggens tak behövde få dekoration.
Superpappan spikade ihop en blomsterpelare för att dölja ett fult rör som vi får dras med i trädgården. Vintertid kan man ha en lykta eller dylikt på den. Enkelt o. snyggt.
Vi besökte många fina stränder i sommar:
Har inte orkat klaga: "Det blir ju aldrig sommar i år!" Visst blev det sommar. Sommaren kommer varje år. Även regn och rusk är sommar. Att det nu på sensommaren blev varmare är ju kul, speciellt för dem som gillar varmt väder. Hos oss spelar vädret inte så stor roll.
Av hälsoskäl blev det ingen resa för oss i sommar, vi måste ta det en annan gång. O. man kan resa på hösten. Och på vintern också! Vi satsade mycket på utomhusliv denna sommar, o. det fortsätter vi. Här kommer bildbevis på att det minsann har varit Sommar.
Även kattgluggens tak behövde få dekoration.
Vi besökte många fina stränder i sommar:
tisdag 23 juni 2015
högsäsong för loppisrace!
Oj vad det ordnas loppisrace i var o. varannan by o. stadsdel i Österbotten nu! Synd att man inte hinner till alla. :) Om det exempelvis ordnas loppisrace i Pörtom o. Rödsö samma dag så blir det lite knepigt att hinna... Jag har gjort massor med fynd i loppisrace under årens lopp, även om vi verkligen inte besöker speciellt många per sommar. I år kanske vi slår rekord i antalet besökta loppisrace/gårdsloppisar.
Vår familj kommer att delta i Kronoby loppisrace https://www.facebook.com/events/1585436135055135/
Vi, eller rättare sagt vår tjej som står bakom denna blogg: http://myspotfordreams.blogspot.fi/ kommer att stå o. sälja på högstadiets gård (Ådalens skola), eftersom vår egen gård finns på en plats som är knepig att nå. Då är det bäst att vi drar våra prylar till mer befolkade områden. Lite exempel på vad vi ska sälja i år:
Som man ser så blir det både nytt och gammalt till salu. Håller på o. söker fram mer grejer, för saker; det har vi! Vi är hamstrare av rang, mycket saker har vi, såna där "bra-att-ha- kanske-nån-gång-saker". Men har man pantat på dem ett bra tag o. verkligen inte behövt dem så är det bättre att de byter ägare. Speciellt mycket har vi av kläder o. gardiner som jag planerat sy om till nåt annat men det har aldrig blivit av. Eller så har de helt enkelt inte passat/räckt till för ändamålet. Nu e det dags att nån annan kan använda dom. Här lite exempel på vad jag planerat att sy om men det har aldrig blivit av:
Vår familj kommer att delta i Kronoby loppisrace https://www.facebook.com/events/1585436135055135/
Vi, eller rättare sagt vår tjej som står bakom denna blogg: http://myspotfordreams.blogspot.fi/ kommer att stå o. sälja på högstadiets gård (Ådalens skola), eftersom vår egen gård finns på en plats som är knepig att nå. Då är det bäst att vi drar våra prylar till mer befolkade områden. Lite exempel på vad vi ska sälja i år:
Som man ser så blir det både nytt och gammalt till salu. Håller på o. söker fram mer grejer, för saker; det har vi! Vi är hamstrare av rang, mycket saker har vi, såna där "bra-att-ha- kanske-nån-gång-saker". Men har man pantat på dem ett bra tag o. verkligen inte behövt dem så är det bättre att de byter ägare. Speciellt mycket har vi av kläder o. gardiner som jag planerat sy om till nåt annat men det har aldrig blivit av. Eller så har de helt enkelt inte passat/räckt till för ändamålet. Nu e det dags att nån annan kan använda dom. Här lite exempel på vad jag planerat att sy om men det har aldrig blivit av:
måndag 18 maj 2015
Kattungsnostalgi och kycklingar
Va det är mycket på gång nu! Inom familjen, i skolorna, på jobb, i trädgården, i hönshuset... Sån är våren!
Ifjol ,ungefär vid samma tid, hade vi kattungar. Vår gammelmor Sessan fick så söta små knyten. Hennes sista kull. Här ligger hon och myser med de två tjejerna i kullen. Den svartvita stannade hos oss, lilla Kajsa. Den gråvita fick flytta till en bekant familj med barn, hon döptes till Gullan. De tredje var en helgrå, lurvigare sak. Kullens enda frass flyttade också till en bekant barnfamilj och döptes till Mercedes. De lever alldeles utmärkta kattliv alla tre.
På denna bild har storasyster Liten klämt in sej i lådan. "Jag vill också mysa med Mamma även om jag är för stor och inte alls egentligen får plats!" Kajsa ser storögt på syrran. "Vem är du och vad gör du här??"
Pappan med en av de mörkare kycklingarna.
Mamma Herbert uppe på stenen, en mörk och en ljus kyckling vaktas i bakgrunden av mamma Maj-Lis.
Ifjol ,ungefär vid samma tid, hade vi kattungar. Vår gammelmor Sessan fick så söta små knyten. Hennes sista kull. Här ligger hon och myser med de två tjejerna i kullen. Den svartvita stannade hos oss, lilla Kajsa. Den gråvita fick flytta till en bekant familj med barn, hon döptes till Gullan. De tredje var en helgrå, lurvigare sak. Kullens enda frass flyttade också till en bekant barnfamilj och döptes till Mercedes. De lever alldeles utmärkta kattliv alla tre.
Denna vår har vi ju då haft kycklingar, första gången någonsin. Det blev fyra små dunbollar. Skulle ha blivit fem om inte jag (eller om det var hönsen) i misstag gjort hål i ett av de befruktade äggen. :( Den blev bara att kasta. Nu har de fyra växt till sej ordentligt, här är ett foto men det är nästan omöjligt att fota dem eftersom de rör på sej hela tiden!
Pappan med en av de mörkare kycklingarna.
Mamma Herbert uppe på stenen, en mörk och en ljus kyckling vaktas i bakgrunden av mamma Maj-Lis.
tisdag 12 maj 2015
allting är så awesome
För den som har sett Legofilmen är det nog lika svårt som för alla andra drabbade att få bort sången Everything is awesome ur skallen. I morse, då Superkillen skulle till skolan, så var han jätteglad. O. då en Superkille är jätteglad så är han JÄTTEGLAD. Då är man så glad att man studsar, vevar med armarna, går omkring och sjunger Everything is awesome, om och om igen. För att sen helt plötsligt se på klockan och upptäcka: "Oj jag blir sen till skolan", snabbt och effektivt klä på sej, se till att man har allting med sej som man ska ha och sen nästan helt självständigt ta sej till skolan. Såna morgnar förgyller ens dag, nåt att se tillbaka på de dagar som inte är så awesome.
Snart ska Superkillens skola delta i en riktigt stor vårkonsert. Detta innebär att uppträda i kör och allt som liknar det är väldigt svårt för en med Superkrafter. Alla står så nära, puttar i varandra, någon har använt shampoo som luktar starkt, det prasslar, nån hostar nära inpå, och sången... Den kommer från alla håll och man kan inte komma undan även om man får stå i ett hörn, har Superkillen berättat. Någon sjunger tyst, någon högt, någon pipigt och man måste stå stilla. Men hur stilla, blickstilla, man själv än försöker stå så flyttar ändå Evert som står brevid på fötterna. Sandra tappar ett hårspänne. Vincent kliar sig i huvudet. Allt det stör då man tar i från tårna för att inte stå och studsa. Inte veva med armarna. Inte springa bort även om man vill. Man vill gärna göra som alla andra, vara som alla andra. Så man deltar om det bara går. Men man kämpar o. funderar o. förbereder i veckor. Även om man kan bli befriad från sin tjänst som körsångare vill man delta. Man vill vara en del i gruppen, i sitt lag. Bara det att Superkillen verkligen vill och gör sitt bästa för att vara en medlem i laget gör mig till en väldigt stolt Cirkusdirektör!
Snart ska Superkillens skola delta i en riktigt stor vårkonsert. Detta innebär att uppträda i kör och allt som liknar det är väldigt svårt för en med Superkrafter. Alla står så nära, puttar i varandra, någon har använt shampoo som luktar starkt, det prasslar, nån hostar nära inpå, och sången... Den kommer från alla håll och man kan inte komma undan även om man får stå i ett hörn, har Superkillen berättat. Någon sjunger tyst, någon högt, någon pipigt och man måste stå stilla. Men hur stilla, blickstilla, man själv än försöker stå så flyttar ändå Evert som står brevid på fötterna. Sandra tappar ett hårspänne. Vincent kliar sig i huvudet. Allt det stör då man tar i från tårna för att inte stå och studsa. Inte veva med armarna. Inte springa bort även om man vill. Man vill gärna göra som alla andra, vara som alla andra. Så man deltar om det bara går. Men man kämpar o. funderar o. förbereder i veckor. Även om man kan bli befriad från sin tjänst som körsångare vill man delta. Man vill vara en del i gruppen, i sitt lag. Bara det att Superkillen verkligen vill och gör sitt bästa för att vara en medlem i laget gör mig till en väldigt stolt Cirkusdirektör!
Etiketter:
Aspergers syndrom,
Cirkus,
framsteg,
hjälpmedel,
kärlek,
regler,
skola,
undervisning
fredag 10 april 2015
våren
har inte haft möjlighet att blogga på en tid, livet och vardagen har liksom kommit i vägen... :)
Vi går i väntas tider här, vilken dag som helst kläcks våra allra första kycklingar. Var nyss och kikade, men inga dunbollar syntes till ännu. Det besynnerliga i det hela är att det inte finns bara en mor till de små, utan i redet ser det dagligen ut såhär:
varför de tre damerna alla ska klämma in sej i samma rede vet jag inte. Det är den ljusaste hönan, hon längst till vänster som ursprungligen började ruva men dom andra två "joinade" henne och vägrar flytta på sej. Den moderna familjen...? Och detta gör den blivande barnafadern dagarna i ända:
Vi går i väntas tider här, vilken dag som helst kläcks våra allra första kycklingar. Var nyss och kikade, men inga dunbollar syntes till ännu. Det besynnerliga i det hela är att det inte finns bara en mor till de små, utan i redet ser det dagligen ut såhär:
varför de tre damerna alla ska klämma in sej i samma rede vet jag inte. Det är den ljusaste hönan, hon längst till vänster som ursprungligen började ruva men dom andra två "joinade" henne och vägrar flytta på sej. Den moderna familjen...? Och detta gör den blivande barnafadern dagarna i ända:
Han spatserar omkring och visar upp sin fina fjäderdräkt. Det är hans jobb, liksom.
Sen har vi också haft Sorgen på besök på vår backe, vår ena hund Freja gick bort. Hon var bara 7 år men fick problem med lederna så det var bäst att låta henne gå vidare. Vi saknar vår stolliga vän. Hon var en finsk stövare men inte det minsta rastypisk; trots att hon var en tik var hon stor som en kalv och förstod sej verkligen inte på jakt. Men hon var snäll och söt och lämnade ett tomrum efter sej.
Freja, hennes första vinter.
fredag 6 mars 2015
Mars
Har inte hunnit blogga alls på sista tiden, familjemedlemmarna har turats om att vara sjuka. Mellan varven har jag sytt, målat och tapetserat. Det har varit roligt men det har gått lite hackigt då sjukandet har lagt käppar i hjulen. Men nu e det i alla fall redan mars! Såg denna roliga bild på nätet:
söndag 22 februari 2015
Paapii
Har suttit en hel del här idag.
Tässä on tullut istuttua aika paljon tänään:
Superkillen har inte haft en riktigt bra dag o. han ville att jag skulle sy för han fixade det inte just idag. Så vi hjälptes åt. Han ritade ett mönster till en tröja och jag sydde den. Inte alla som har egendesignade kläder! Såhär blev det.
Superpojalla ei ole ollut hyvä päivä, mutta hän halusi että ompelen hänelle. Hän piirsi kaavat paitaan itselleen ja minä ompelin. Kaikilla ei olekkaan itse designattuja vaatteita! Lopputulos:
Gossen är nöjd även om jag klippte ärmarna fel, men som sagt; han är glad och nöjd. :) Vi tackar Paapii för tygerna, jättefina!
Poju on tyytväinen vaikka leikkasinkin hihat väärin, mutta ei se häntä haitannut. :) Kiitos Paapii ihanista kankaista.
Imorgon pysslar vi av bl.a. detta:
Huomenna askartelemme mm. näistä:
bilder på slutresultatet kommer sen.
kuvia lopputuloksesta tulee sitten.
Tässä on tullut istuttua aika paljon tänään:
Superkillen har inte haft en riktigt bra dag o. han ville att jag skulle sy för han fixade det inte just idag. Så vi hjälptes åt. Han ritade ett mönster till en tröja och jag sydde den. Inte alla som har egendesignade kläder! Såhär blev det.
Superpojalla ei ole ollut hyvä päivä, mutta hän halusi että ompelen hänelle. Hän piirsi kaavat paitaan itselleen ja minä ompelin. Kaikilla ei olekkaan itse designattuja vaatteita! Lopputulos:
Gossen är nöjd även om jag klippte ärmarna fel, men som sagt; han är glad och nöjd. :) Vi tackar Paapii för tygerna, jättefina!
Poju on tyytväinen vaikka leikkasinkin hihat väärin, mutta ei se häntä haitannut. :) Kiitos Paapii ihanista kankaista.
Imorgon pysslar vi av bl.a. detta:
Huomenna askartelemme mm. näistä:
bilder på slutresultatet kommer sen.
kuvia lopputuloksesta tulee sitten.
Etiketter:
Aspergers syndrom,
Cirkus,
kärlek,
paapii,
pyssel,
sömnad,
tips,
återvinning
aktivering
Nu har vi då sportlov. De större barnen är "på vift", Superpappan arbetar i skogen och jag och Superkillen är hemma. Han sitter nu vid datorn och spelar sitt nya spel, Goat simulator. Ett spel som går ut på... ja jag vet inte. Man låtsas man har en get. Eller äger en get. Getter i största allmänhet. Borde få aktiverat honom på något sätt, han sa att vi skulle jobba och pyssla mycket idag, få se om jag får igång honom. Han har svårt att avbryta en aktivitet som han har påbörjat, går in hundraprocentigt i det han gör.
I fredags hade hans skola musikcafe', och de elever som ville uppträda fick göra det. Och vad gör vår lilla elev? Jo han anmäler sig, han ska spela trummor. Grejen är att han inte kan spela trummor. Det är en smula knepigt att uppträda med ett instrument man inte bemästrar. Men, såhär gick det: Då dagen för showen kom ville han backa ur. "Det är så många i publiken och jag kan ju inte spela trummor". Han hade tränat lite på en liten snutt, sa till honom att han får avgöra själv hur han gör. Väl i skolan hade skolkamraterna uppmuntrat honom att spela, och det hade vår kille minsann gjort! Han hade klivit upp på scenen, rektorn hade presenterat honom och berättat för publiken att detta är sjunde gången han spelar trummor. Han hade spelat felfritt! Och fått en massa applåder. Och antagligen en självkänsla som växte till det dubbla!
Hiihtoloma on alkanut. Kotona vain Superpoika ja Sirkustirehtööri. Mitenkähän saisi nuoren miehen pois tietokoneen äärestä, kuulemma tänään askarteltaisiin ja tehtäisiin kaikenlaista. Mutta häntä on niin vaikea saada lopettamaan aloitettua tehtävää... Uppoutuu sataprosenttisesti siihen mitä tekee.
Eilen oli hänen koulullaan musiikkikahvila. Kaikki oppilaat jotka halusivat olivat saaneet esiintyä. Ja meidän nuori mieshän oli ilmoittautunut rumpaliksi! Ongelmana vain se että hän ei osaa rumpuja soittaa... Kun esiintymispäivä tuli, huomasi Superpoika että tuleekohan tästä mitään. Mutta tulihan siitä! Koulukaverit olivat kannustaneet, ja rehtori esitellyt hänet ja kertonut yleisölle että hän soittaa nyt rumpuja seitsemmännen kerran. Ja poika oli soittanut ilman virheitä! Itsetunto taisi kasvaa tuplaksi.
Nyt haen ompelukoneet esiin, ihana http://www.paapiidesign.com/ on lahjoittanut Superpojalle kangaspaloja, Iso Kiitos!
Nu tar jag fram symaskinerna, fina http://www.paapiidesign.com/ har sponsrat tygbitar till Superkillen, Stort Tack!
I fredags hade hans skola musikcafe', och de elever som ville uppträda fick göra det. Och vad gör vår lilla elev? Jo han anmäler sig, han ska spela trummor. Grejen är att han inte kan spela trummor. Det är en smula knepigt att uppträda med ett instrument man inte bemästrar. Men, såhär gick det: Då dagen för showen kom ville han backa ur. "Det är så många i publiken och jag kan ju inte spela trummor". Han hade tränat lite på en liten snutt, sa till honom att han får avgöra själv hur han gör. Väl i skolan hade skolkamraterna uppmuntrat honom att spela, och det hade vår kille minsann gjort! Han hade klivit upp på scenen, rektorn hade presenterat honom och berättat för publiken att detta är sjunde gången han spelar trummor. Han hade spelat felfritt! Och fått en massa applåder. Och antagligen en självkänsla som växte till det dubbla!
Hiihtoloma on alkanut. Kotona vain Superpoika ja Sirkustirehtööri. Mitenkähän saisi nuoren miehen pois tietokoneen äärestä, kuulemma tänään askarteltaisiin ja tehtäisiin kaikenlaista. Mutta häntä on niin vaikea saada lopettamaan aloitettua tehtävää... Uppoutuu sataprosenttisesti siihen mitä tekee.
Eilen oli hänen koulullaan musiikkikahvila. Kaikki oppilaat jotka halusivat olivat saaneet esiintyä. Ja meidän nuori mieshän oli ilmoittautunut rumpaliksi! Ongelmana vain se että hän ei osaa rumpuja soittaa... Kun esiintymispäivä tuli, huomasi Superpoika että tuleekohan tästä mitään. Mutta tulihan siitä! Koulukaverit olivat kannustaneet, ja rehtori esitellyt hänet ja kertonut yleisölle että hän soittaa nyt rumpuja seitsemmännen kerran. Ja poika oli soittanut ilman virheitä! Itsetunto taisi kasvaa tuplaksi.
Nyt haen ompelukoneet esiin, ihana http://www.paapiidesign.com/ on lahjoittanut Superpojalle kangaspaloja, Iso Kiitos!
Nu tar jag fram symaskinerna, fina http://www.paapiidesign.com/ har sponsrat tygbitar till Superkillen, Stort Tack!
Önskar er en solig söndag! Aurinkoista sunnuntaita kaikille!
Etiketter:
Aspergers syndrom,
begåvning,
Cirkus,
epilepsi,
framsteg,
hjälpmedel,
kärlek,
pyssel,
samla,
skola,
sömnad,
undervisning
onsdag 18 februari 2015
tidsbrist
verkar inte ha så mycket tid att blogga nuförtiden... Har nån gång fått frågan: "Vad gör du på fritiden?"
Va då fritiden... :D
Håller på och målar och tapetserar gamla möbler som behövde repareras och piggas upp. Bland annat dessa:
Va då fritiden... :D
Håller på och målar och tapetserar gamla möbler som behövde repareras och piggas upp. Bland annat dessa:
De är nu nästan färdiga, men en hel del jobb återstår. De har fått en varm gul färg, och skåpet ska få tapet på dörrarna. De är snart våra nya hallmöbler. Har även målat en stol i samma gula färg. Arbetsledaren:
Superkillen har mått bättre nu, han kom hem med en tia i matteprov igen! Vi behöver inte fundera var hans begåvning finns. Och han har helt underbara lärare som ser pojken bakom en del funktionshinder, de försöker uppmuntra och berömma honom, men sånt rinner av honom som vatten på en gås. Men, han är oftast en glad pojke och har som sagt minsann sina begåvningar. Snart ska vi på EEG, nervöst vad det ska visa. Det är alltså en sorts hjärnskanning, visar inte alls allt, men åtm. hans "elfel" som han kallar epilepsin. :) Finns tyvärr tecken på att den har blivit värre, därav den nya EEGn. Men vi vet säkert sen när den är gjord.
Etiketter:
Aspergers syndrom,
begåvning,
Cirkus,
Djurparken,
epilepsi,
framsteg,
skola,
undervisning,
återvinning
måndag 16 februari 2015
Cirkusdirektörens måndag
Ett tag sen sist. Har varit väldigt mycket av allt häremellan, men ska försöka få ner några rader denna fagra måndagmorgon.
Är arrangör för ett evenemang på Facebook nu i några dagar, den finns här. https://www.facebook.com/groups/392831277438555/ Det finns en hel del att göra, även om det "bara" är ett evenemang som finns på Facebook. Reglerna måste rabblas upp, o. kollas lite att deltagarna följer dem (vilket de nästan 2000 medlemmarna i gruppen nästan alltid gör, hatten av för det!), evenemanget ska marknadsföras o.s.v. Det är en auktion för barnkläder och saker, allting som hör till en barnfamilj. Har själv lite kläder jag ska försöka sälja bort. Antagligen inget av de egna barnens, utan mer de kläder jag planerat att sy nåt av men det har aldrig blivit av...
Primadonnan har haft spännande dagar, det har varit både penkkis och de gamlas dans. På dansen var hon så fin; svart långklännning, svarta spetshandskar, ett silverdiadem i det svarta håret. Stolt! Nu är hennes klass äldst i gymnasiet. Hon satsar på biologi och kommer nog inte att vika en tum från det. Både hon och de yngre syskonen får snart sportlov, välförtjänt!
Själv har jag ett lite större renoveringsprojekt på gång, hämtade målfärg för det i lördags, få se om jag hinner börja med det idag och fixa hit lite bilder. ;) Igen handlar det om återvinning/återbruk, att göra om nåt begagnat till nåt nytt. Men som sagt, denna gång är det målfärg och pensel, eventuellt såg och sandpapper, som är verktygen, inte symaskin och sax.
Nu hoppas jag att speciellt vår Superkille får en fin dag, hans hälsa har inte varit den bästa det sista halvåret, nu hoppas vi att det vänder.
Är arrangör för ett evenemang på Facebook nu i några dagar, den finns här. https://www.facebook.com/groups/392831277438555/ Det finns en hel del att göra, även om det "bara" är ett evenemang som finns på Facebook. Reglerna måste rabblas upp, o. kollas lite att deltagarna följer dem (vilket de nästan 2000 medlemmarna i gruppen nästan alltid gör, hatten av för det!), evenemanget ska marknadsföras o.s.v. Det är en auktion för barnkläder och saker, allting som hör till en barnfamilj. Har själv lite kläder jag ska försöka sälja bort. Antagligen inget av de egna barnens, utan mer de kläder jag planerat att sy nåt av men det har aldrig blivit av...
Primadonnan har haft spännande dagar, det har varit både penkkis och de gamlas dans. På dansen var hon så fin; svart långklännning, svarta spetshandskar, ett silverdiadem i det svarta håret. Stolt! Nu är hennes klass äldst i gymnasiet. Hon satsar på biologi och kommer nog inte att vika en tum från det. Både hon och de yngre syskonen får snart sportlov, välförtjänt!
Själv har jag ett lite större renoveringsprojekt på gång, hämtade målfärg för det i lördags, få se om jag hinner börja med det idag och fixa hit lite bilder. ;) Igen handlar det om återvinning/återbruk, att göra om nåt begagnat till nåt nytt. Men som sagt, denna gång är det målfärg och pensel, eventuellt såg och sandpapper, som är verktygen, inte symaskin och sax.
Nu hoppas jag att speciellt vår Superkille får en fin dag, hans hälsa har inte varit den bästa det sista halvåret, nu hoppas vi att det vänder.
Etiketter:
Cirkus,
epilepsi,
framsteg,
Happy monday,
kärlek,
pyssel,
skola,
tips,
undervisning,
återvinning
onsdag 11 februari 2015
Trött dag
Är väldigt trött idag. Primadonnan och Clownen är sjuka, kanske Cirkusdirektören har en släng av samma bobba. Men tröttheten beror nog säkert också på meddelandet jag fick från skolan, Superkillen hade inte mått så bra där igår på en lektion, p.g.a. sina neurologiska problem. Önskar man kunde införa ett äkta trollerinummer till denna cirkus och hockus pockus sku alla vara friska. Är nöjd och tacksam över det mesta vi har, men ibland blir man lite matt då man just tänkt att nu blir det en lugnare period med sjukdomar och motgångar, o. så blir det inte heller så. Men nu lite kaffe för att skingra tankarna lite.
Och så fick vi glädjas åt denna spektakulära soluppgång i morse! Synd att det inte gick att få en bättre bild, men enligt mej så är denna tillräckligt bra. :) På de andra fotona ser man inte de fantastiska färgerna lika bra.
Hoppas så innerligt att Superkillen ska få må bra under denna skoldag, det är en lång dag och han har dessutom en tandläkartid att passa. Han går gärna till tandläkaren, det tycker han är intressant! :) Så inga problem med just det, men det är trots allt en extra programpunkt under skoldagen som rubbar cirklarna. Men kanske det ändå går bra. Återstår att se. Tröstande nog så har han helt fantastiska vuxna runt omkring sej under skoldagen. Han stortrivs i skolan, idag skulle de dessutom skrinna, vilket han verkligen tycker om.
Etiketter:
Aspergers syndrom,
begåvning,
Cirkus,
epilepsi,
framsteg,
hjälpmedel,
kärlek,
regler,
skola,
undervisning
måndag 9 februari 2015
utflykt
Var på utflykt här om dagen med Superkillen. Vi besökte en äkta gammaldags auktion. Superkillen ropade in en väldigt modern skrivmaskin och fick den billigt för att han såg glad ut. :-D. Vi var även på en liten promenad. Det var gott om snö och stormen som var på väg märktes av. Men snödrivorna måste testas.
torsdag 5 februari 2015
"Ära vare gud i höjden, denna har jag gjort i slöjden"
nu får jag känna mej blåst! Jag blev helt grundlurad av en lågstadie elev. Han kom hem tidigt idag efter en kort skoldag. Kommer in i köket där jag dricker kaffe o. säger: "Mamma vill du se vad jag gjorde i slöjden?" Jag svalde allt med hull och hår. "Jovisst, jag vill jättegärna se vad du gjort." Gossen försvinner till hallen o. skolväskan och återvänder och ser ut att ha nåt i händerna bakom ryggen. Kommer fram till mej, frågar: "Gissa vad jag har gjort!?" "Nej jag kan inte gissa, visa!" O. så tar han händerna från bakom ryggen o. visar vad han gjort; ett sår på handen! O. så skrattar han och är överlycklig att han fått lurat Mamma...
Fick inte veta om han fått nåt annat gjort på slöjden än lemlästat sej själv, men kanske jag får veta det i nåt skede...
Fick inte veta om han fått nåt annat gjort på slöjden än lemlästat sej själv, men kanske jag får veta det i nåt skede...
Etiketter:
Aspergers syndrom,
begåvning,
Cirkus,
epilepsi,
framsteg,
kärlek,
skola,
undervisning
måndag 2 februari 2015
den värdefulla fritiden
just nu har jag inte så mycket fritid, även om den skulle behövas. Skulle gärna sy mellan varven, men det kräver koncentration och det är en lyx jag inte har råd med just nu. Så om jag har fritid en stund så ser jag kanske på en film, det kräver inte så mycket och man kan pausa vid behov.
Superkillens skolgång har krävt en hel del extra insatser på sista tiden, men nu är det en sån period. Går inte in på några detaljer men lite tufft har det varit. Vi är mycket tillsammans, Superkillen och jag, och vi trivs. Men visst nöter man på varann då man tillbringar dygnets flesta timmar i närheten av varann. Då behöver man fritiden och lite plats att andas.
Då jag har tid, och möjlighet att koncentrera mej, brukar jag antingen sy eller pyssla nåt av t.ex. papper. I vinter har jag bl.a. sytt handskar av trikå till mej själv, de blev riktigt bra. Och ganska roliga. ;) Modellen har jag ritat själv. Med i kollaget nedan finns också annat som jag sytt tidigare.
Kun aikaa, ja keskittymiskykyä löytyy, ompelen tai askartelen jotain esim. paperista. Tänä talvena olen mm. ommellut hanskat/kinttaat itselleni, onnistuivat hyvin. Aika hauskan näköisetkin niistä tuli. ;) Mallin olen piirtänyt itse. Kuvissa myös muuta mitä olen ommellut aikaisemmin.
Superkillens skolgång har krävt en hel del extra insatser på sista tiden, men nu är det en sån period. Går inte in på några detaljer men lite tufft har det varit. Vi är mycket tillsammans, Superkillen och jag, och vi trivs. Men visst nöter man på varann då man tillbringar dygnets flesta timmar i närheten av varann. Då behöver man fritiden och lite plats att andas.
Då jag har tid, och möjlighet att koncentrera mej, brukar jag antingen sy eller pyssla nåt av t.ex. papper. I vinter har jag bl.a. sytt handskar av trikå till mej själv, de blev riktigt bra. Och ganska roliga. ;) Modellen har jag ritat själv. Med i kollaget nedan finns också annat som jag sytt tidigare.
Kun aikaa, ja keskittymiskykyä löytyy, ompelen tai askartelen jotain esim. paperista. Tänä talvena olen mm. ommellut hanskat/kinttaat itselleni, onnistuivat hyvin. Aika hauskan näköisetkin niistä tuli. ;) Mallin olen piirtänyt itse. Kuvissa myös muuta mitä olen ommellut aikaisemmin.
Glittret på handskarna är smält snö...
Hanskoissa oleva kimalle on sulanutta lunta...
Etiketter:
Aspergers syndrom,
Cirkus,
epilepsi,
pyssel,
regler,
skola,
sömnad,
undervisning,
återvinning
lördag 31 januari 2015
En dag av skogshuggande och Minecraftlego
Idag blev det att leva riktigt lantliv och bege sig ut i skogen och hugga ved för kommande vintrar. Fick gå en bra bit, ner för en stor backe, över stubbar, snödrivor o. diken, längs med en bäck för att komma fram. Väl framme kom jag på att det är ju just här som en björn rörde sej ett par år sen, klöste träd, rev myrstackar, bajsade, jagade rådjur och gjorde nu sånt som björnar gör. Det är en stor skog, så jag tänkte att eftersom björnen antagligen sover eller har flyttat så träffas vi nog inte. Gick och nynnade på "Björnen sover, björnen sover..." o. kikade över axeln ett par gånger. Nalle syntes inte till.
vi var hela familjen och hjälptes åt. Emellanåt var det kaffe o. saftpaus, så ofta man ville egentligen så att alla sku hållas på gott humor. Det funkade. O. se så fint vi hade dukat, med granris som bord och bordsduk!
vi var hela familjen och hjälptes åt. Emellanåt var det kaffe o. saftpaus, så ofta man ville egentligen så att alla sku hållas på gott humor. Det funkade. O. se så fint vi hade dukat, med granris som bord och bordsduk!
Tonåringarna gick hem efter en stund, men Cirkusdirektören och Pappan och Pojken med superkrafter stannade kvar och högg mer skog. Somliga träd trilskades och ville inte alls ramla omkull. Men efter ett par tre timmar i skogen hade vi fällt och kvistat det vi skulle. En liten paus tog vi då också, för det var en bit att gå hem, det måste man ju också orka med. Ifall björnen skulle ha dykt opp sku han nog ha motiverat oss väldigt effektivt att ta oss snabbt hemåt.
Superkillen klättrade en hel del. Var tar den ungen all energi??
När vi kom hem hade barnens moster varit och lämnat en låda Minecraftlego till Superkillen! Så välkommet, de är svåra att få tag i och det var slutsålt överallt då jag skulle köpa såna till honom till jul. Legot måste ju omedelbart testas!
Så roligt att han fick Minecraftlego, det spelet är verkligen viktigt för honom.
tisdag 27 januari 2015
sjukstuga och barnklädsnostalgi
Idag är Superkillen sjuk med hosta och ont i halsen så han fick stanna hemma. Igår var storasyster Primadonnan hemma med samma åkomma. Hon blev lite illa tvungen att fara till skolan idag, hon är nästan vuxen och går i gymnasiet o. därifrån kan man inte vara borta mer än man riktigt måste.
Superkillen har ingen ro att vila sej, men så e det då man har så mycket som snurrar på i huvet, så många ide'er o. tankar o. funderingar. Nyss frågade han om det e ok att han sätter sej och lär sej programmering även om han e sjuk, då sa Cirkusdirektören blankt nej. Är väldigt imponerad av honom som ännu är i lågstadiet men redan har börjat med datorprogrammering men imponerad eller inte; ingen dator då man är sjuk.
Jag är ju anhörigvårdare så jag är "på jobbet" dygnet runt men såhär tidiga förmiddag brukar jag försöka ha lite fritid eller egentid som det väl nuförtiden heter. Satt nyss och tittade på bilder på kläder jag sytt under årens lopp, ofta av återvunnet material. Så glad att fotografier av allt jag sytt finns kvar, kläderna har sen länge åkt iväg till sina användare. Några plagg har jag sparat, främst för att använda som modell för framtida sömmerier. Nedan lite bilder.
Koska Ebballa on myös suomenkielisiä lukijoita kirjoitan vähän suomeksikin. Näin aamupäivisin yritän saada vähän vapaa aikaa, olen omaishoitaja eli lähes vuorokauden ympäri "töissä". Nyt olen katsellut vanhoja kuvia ompelemistani vaatteista, tässä alla muutamia suosikkeja. Ompelen usein kierrätetyistä kankaista.
Superkillen har ingen ro att vila sej, men så e det då man har så mycket som snurrar på i huvet, så många ide'er o. tankar o. funderingar. Nyss frågade han om det e ok att han sätter sej och lär sej programmering även om han e sjuk, då sa Cirkusdirektören blankt nej. Är väldigt imponerad av honom som ännu är i lågstadiet men redan har börjat med datorprogrammering men imponerad eller inte; ingen dator då man är sjuk.
Jag är ju anhörigvårdare så jag är "på jobbet" dygnet runt men såhär tidiga förmiddag brukar jag försöka ha lite fritid eller egentid som det väl nuförtiden heter. Satt nyss och tittade på bilder på kläder jag sytt under årens lopp, ofta av återvunnet material. Så glad att fotografier av allt jag sytt finns kvar, kläderna har sen länge åkt iväg till sina användare. Några plagg har jag sparat, främst för att använda som modell för framtida sömmerier. Nedan lite bilder.
Koska Ebballa on myös suomenkielisiä lukijoita kirjoitan vähän suomeksikin. Näin aamupäivisin yritän saada vähän vapaa aikaa, olen omaishoitaja eli lähes vuorokauden ympäri "töissä". Nyt olen katsellut vanhoja kuvia ompelemistani vaatteista, tässä alla muutamia suosikkeja. Ompelen usein kierrätetyistä kankaista.
Dockbyxor sydda av en Me&Iklänning.
Me&I mekosta ommellut nuken housut.
Tyget började sitt liv som gardin eller påslakan, blev till en fin och unik klänning.
Kangas aloitti elämänsä verhona tai pussilakanana, jatkoi elonpäiviään uniikkina mekkona.
En liten klänning i molntrikå.
Pieni mekko pilvitrikoosta.
Byxor av stjärntrikå
Housut tähtitrikoosta.
Me&Is body som blev förvandlad till en kortärmad tröja eftersom tyget blivit trasigt vid knäppena i grenen.
Me&I body josta tuli lyhythihainen paita koska haaranepparien ympäriltä oli trikoossa reikiä.
Etiketter:
Aspergers syndrom,
Cirkus,
kärlek,
pyssel,
sömnad,
tips,
återvinning
måndag 26 januari 2015
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
































